Storyline

Del 1

Jag kände smällen, jag sprang och sprang långt in i skogen, jag kände att jag  gjort det igen. Stieg jagade mig, långt in i skogen. Tillslut så hörde jag honom inte mer, jag kollade bak, han var inte där! Jag kollade mig omkring, nedsmutsad av lera och löv, jag såg bara träd, endast träd, jag skrek. Jag skrek så högt jag kunde.

Jag vaknade av en smäll utanför, det var en regnig natt, jag gick ut i köket, sedan såg jag Stieg sitta på stolen, jag frågade honom

-Vad gör du?

Han svarade direkt

-Det angår inte dig, frågan är vad gör du här?

Jag är hungrig så jag tänkte kolla i ugnen efter bröd..

Jag såg Stieg resa sig upp från stolen och skrek:

-Gå ut och mjölka korna..

Jag var tvungen, annars fick jag ta straffet, jag gick ut till gården, öppnade dörren och såg en kvinna där inne. Hon grät fasansfullt. Hon slutade inte, 

jag gick långsamt fram till kvinnan och frågade

-Vad gör du här?

Hon reste sig, hennes ansikte var fullt av blod. Hon tog tag i min hand och sa tyst, han kommer att komma, han kommer döda mig. Jag måste gömma mig

Jag stod som ett frågetecken, jag frågade sorgset

-Vem kommer att döda dig?

Hon gick ifrån gården. Jag försökte stanna henne men hon bara gick iväg. Jag fick inte veta hennes namn, ålder eller var hon kom ifrån, framför allt vem hennes husbonde var.

Gården var förfallen och samma sak med huset. När jag kom in med mjölken satte jag det på diskbänken, gick in till sängen och försökte sova om, men jag kunde inte. Jag försökte tänka på hur det var i de andra länderna på denna platta jord. Var det likadant som i Sverige eller var det mycket bättre, tillslut så somnade jag om.

Dagen efter gick jag ut. Dagen var kall som vanligt, men jag hade inte så mycket kläder att ta på mig, jag gick ner till sjön, hittade en lång pinne och satte på min fiskelina som jag köpt för mina pengar. Jag slängde i snöret i vattnet och trodde att jag skulle få napp, det gjorde jag inte. Plötsligt kom det en gammal man, han frågade vad jag höll på med

Jag svarade långsamt.

-Försöker fiska

Då svarade han 

-Du måste ha krok pojk.

Jag sprang iväg från mannen, jag svarade honom inte, jag kände mig dum som inte visste om det. 

Min husbonde Stieg skrek efter mig, jag sprang till huset. 

Han frågade var jag var någonstans med ilsken röst. 

Jag svarade inte, jag skulle ändå få ta mitt straff för att inte jobbat. 

Plötsligt slog han till mig riktigt hårt så jag föll ner till marken. 

Det var helt suddigt, jag såg svarta prickar. 

- Du hade tur, detta var inte ens hårt sa Stieg

Jag låg kvar på marken, jag fick riktigt ont i huvudet, jag reste mig upp och försökte se, jag ramlade om kull igen och kunde inte göra någonting.

Jag vaknade upp på kvällen, fortfarande ont i huvudet med kunde se. 

Jag visste inte vart jag var. 

Nånstans djupt inne i skogen, det var en brasa, ett tält och fiskar på en lina, jag såg en gammal man gå mot mig, jag kände igen honom, det var den gamla man vid sjön! Han gav mig en fisk att äta och lite vatten, han sa

- Ta för dig pojk, du måste äta upp dig, du är väldigt smal. 

Skogen var väldigt mörk som den alltid var denna tiden på året, men som tur var att brasan gjorde allt ljusare. 

Jag kände mig väldigt trött, jag gick in i tältet och försökte sova, plötsligt hörde jag ett flickskrik i närheten av tältet, jag hörde också en kraftig smäll och ett duns. 

Jag gick dit för att kolla, jag såg samma flicka som vid gården. Hon drog i mitt ljusa hår, hennes ögon var svullna, hon frågade vem jag var. 

Jag svarade 

• Melker, pojken vid gården

Hon lät glad, Jag tog henne till tältet, jag bjöd på fisk och vatten, Jag tvättade hennes sår med lite vatten. 

Hon sa sorgset tack och gick iväg igen, Jag skrek

• Vad heter du!

Jag fick inget svar, Jag gick in i tältet och försökte sova ännu en gång. 

Det gick inte, allt jag gjorde var att tänka på den flickan, Vad heter hon? 

Var kommer hon i från? 

Vad hände?

Jag var tvungen att gå tillbaks till Stieg, tur nog var han inte hemma. 

Solen var skarp denna dag, det var väldigt varmt, jag försökte klättra över stenbumlingarna, dom var väldigt varma. Jag gick in i huset, jag såg flickan sitta på stolen, var hon död? 

Levde hon? 

Jag kollade pulsen som jag lärt i boken jag fick som ung, Hon var inte vid liv.. Hon hade en bit av ett yxskaft i ryggen det bara rann blod, varför i Stiegs hus? 

Jag satte mig på knäna och skrek, varför! Vad har hon gjort för att förtjäna detta!

Jag såg Stieg komma med husbonden till kvinnan, det var Stieg’s bror Johan! Stieg skrek åt mig, Vad har du gjort!?

I mitt hus, din lilla djävul, han slog till mig riktigt hårt, som tur var att jag kunde springa djupt in i skogen, han jagade mig. Jag var tvungen att ta mig till en annan gård, hitta en ny husbonde, få nytt jobb, börja om.

Del 2 Paranoid

Jag var tvungen att gå tillbaks på grund av 2års kontraktet som jag skrev på för snart 1 år sedan. Jag såg det förfallna huset, tog ett djupt andetag. Gick in i huset, Stieg låg och sov som vanligt, jag var jätte trött och deprimerad. Han vaknade av att jag snubblade på lien som låg på golvet. Jag tog upp den och ställde den upp mot väggen. Han frågade,

• Vart fan har du hållit hus. 
• Jag har varit i skogen.

Han suckade, och gick iväg. Han gick ut till vedboden och började hugga ved.        

Det var sent på kvällen, jag gick och la mig. Jag hörde någon gå utomhus, den personen knackade på mitt fönster, jag öppnade. Det var min trogna vän, Bertil. Han sa glatt

• Melker jag har fått jobb här! Hos Stieg, jag börjar imorgonbitti!
• Men Bertil, jag tänker lämna detta helvetes huset. Han är satan i en människas kropp. 

Han svarade långsamt

• Men jag.. Måste tjäna pengar?
• Bertil gå nu, svarade jag

Klockan var 5, jag gick ut för att mjölka korna. ute i stallet såg jag en flicka sitta i hörnet, lik den andra. Hon var genomskinlig, jag gnuggade mig i ögonen och gick till korna och började mjölka. Hon grät och grät, hon svingade med håret och plötsligt, såg jag yxskaftet i ryggen och blev förvånad. Det var flickan som Stieg och hans bror dödade! Jag släppte mjölken och sprang in igen. Jag satte mig i sängen, höll mig för ögonen och försökte glömma det jag sett. Jag hörde massa ljud, jag kan inte förklara hur dom lät. Klockan slog 6. Jag hörde dörren till stallet slå igen. Jag kollade i fönstret, jag så Stieg gå in i stallet, för det första ville jag inte att han skulle se mjölken och för det andra ville jag inte att flickan skulle se honom, jag sa tyst för mig själv.

• För i helvete! Gå inte in!

Jag öppnade fönstret, hoppade ut på taket. gled ner. Oturligt nog fastnade jag med foten i stuprännan jag dunsade ner i marken, sprang in i stallet. och kollade mig runt, Stieg var inte här. Jag skrek tyst

• Stieg! var är du!

Jag var nertäckt med smuts och lera. 

Jag hörde Stieg skrika bakom mig, 

• Vad gör du här din tjuv! Stick härifrån

Jag vände mig om, Stieg höll sin yxa. Skulle svinga den upp i luften för att hugga mig, men när han var halvvägs tappade han yxan och höll sig på revbenen, han satte sig på knä och grät.

Jag vaknade, blöt av svett och andades snabbt, när jag kollade på mina händer som skakade blev jag orolig, jag kände en kall vind ta på mina händer. Jag kollade brevid mig och såg en flicka. Jag flyttade mig. Jag hörde en röst i mitt huvud som sa att jag inte skulle vara rädd och en annan som sa att jag skulle springa. Jag stannade och försökte att inte vara rädd. Hon sa med ljus röst

• Du behöver inte vara rädd, jag försöker bara hjälpa dig.
• På vilket sätt ska du hjälpa mig? 
• Du ska få råd för att överleva imorgon. Du behöver mod, brödraskap och frihet

Hon försvann och jag la mig ner i sängen och funderade över vad hon sa.

Klockan var 6. Jag gick ut för att kolla om Stieg satt uppe. Oturligt nog var han uppe, jag tänkte på orden hon sa. Jag sa långsamt till Stieg

• Varför ska du hålla på att pina mig? Vad har jag gjort dig!

Han svarade argt

• Jag gör vad jag vill, jag bestämmer över dig

Plötsligt slog han till mig på nyckelbenet med en käpp, jag låg på golvet, jag led. Jag måste komma härifrån, snabbt som möjligt! Spöket hade rätt, det var det första rådet, Mod jag vågade stå upp mot Stieg och hans vrede. sen tog lien och började skörda. Efter 4timmars hårt slit var jag äntligen klar med hela åkern. När jag var klar, kände jag inte min vänstra arm. Men jag jobbade på annars skulle det bli värre. Dagen efter gick jag ut för att kärna smör, det gjorde fruktansvärt ont i armen. 

Stieg skrek 

• Jag ska åka och handla! Passa dig!

Jag svarade inte. När han åkt till affären, la jag mig på gräset och funderade på ett bättre sätt att skörda. Jag gick till verkstaden och tog 4liar, sedan gick jag ut i skogen och hittade några runda träpinnar, när jag kom tillbaks så gick jag in i värkstaden och tog lite spik. Jag monterade ihop allt det och skapade en uppfinning! Jag hämtade två kor och satte på min uppfinning, jag förde dem till åkern, och det funkade! Jag blev väldigt glad! Men Stieg skulle inte få se den! Han skulle bli sur.

Den vägde för mycket, jag hann inte att gömma den. Han såg den och tog den, jag vet inte var han gömde den. 

Jag sprang in på mitt rum besviken. Jag la mig i sängen, jag hörde någon komma mot dörren. Stieg öppnade dörren och sa elakt

• Haha fin uppfinning Melker, jag kommer dra in tusentals riksdaler!

Han gick ner till landsbygden med uppfinningen, han ställde sig mitt på torget och skrek, Lystring jag har uppfunnit en skördetröska, den hjälper er skörda åkern! Endast 500riksdaler. Hans Von Wachtmeister den rikaste i staden kom fram till Stieg och sa jag ger dig 1000 riksdaler + att jag får mina slavar att uppfinna fler. Stieg blev väldigt glad, och sprang hem till gården med sina pengar och var jätte glad. Jag hörde honom jubla. Jag kände mig besviken, jag ville hämnas. Jag smet ut från gården, gick på den långa landsvägen och vandrade iväg. Just nu var inte kontraktet mitt största problem, jag kände lukten av sopor och avföring jag höll för näsan och gick in i Umeå stad. 

Det första jag såg var Ume älven folk stod vid kanten och spottade i älven, jag undrade varför. Tillslut såg jag att spottet var brunt. Jag gick fram till en och frågade varför han spottade, han svarade inte, tillslut blev jag så irriterad att jag slog till honom, han vände sig om såg snabbt att han slog till mig så att jag ramlade, när jag låg på marken spottade han på mig. Jag kröp långsamt bort från honom och sprang iväg. Jag kände lukten av fisk och kött från stormarknaden, jag gick dit för att kolla. Det var helt fullt och det stank verkligen! Jag gick till fisksäljaren och frågade vad det var som luktade, det var surströmming! Mannen frågade om jag vill ha ett prov jobb som fiskrensare, jag svarade genast ja eftersom jag behövde pengar. Jag gick tillbaks till Ume älven jag hörde en man ropa:

• MELKER!

Det var Stieg, jag såg honom komma mot mig, jag sprang och försökte gömma mig men lyckades inte, han hittade mig och skrek åt mig, slog till mig i magen och stod och skrattade, 

• Haha, aaw lilla Melker, gör det ont?

Folk kom fram och kollade, två män gick mot Stieg och slog på honom 

• Gör det ont gubbjävel, slå inte på folk som är mindre än dig själv

de två männen hjälpte mig upp och kollade på mig och sa

• Du måste lära dig självförsvar, annars kommer du inte klara dig här i Umeå.

Jag sa tack till dem och sprang iväg, jag gick till fiskrensaren och började jobba, jag gick ut på hamnen och såg en pojke prata med en fiskare, han kom fram till mig och började prata, vi presenterade oss. Han berättade var han kom ifrån. Jag gick tillbaka till staden och kollade på de rika människorna som gick runt och gottade sig med sina pengar. Jag såg Hans von Wachtmeister i stan, jag var tvungen att göra någonting annars skulle han fortsätta snylta folk på pengar. Jag såg att han hade 10riksdaler i fickan, jag tog dom snabbt och smidigt sedan gick jag iväg som ingenting hade hänt. Jag såg pojken som jag pratade med på hamnen, han kollade på mig förvirrat och kollade bort när jag såg honom, han gick med huvudet ner och fortsatte att gå. Jag följde efter honom och  gick till värdshuset och kollade om det fanns några billiga rum, två nätter kostade 5riksdaler, jag tänkte snabbt, jag har råd med 4nätter! Jag gick till mitt rum som var nummer 6, jag såg pojken gå in på rum 4, rummet mitt emot mitt. Jag gick in och la mig, jag somnade snabbt efter allt som hänt idag.

Dagen efter gick jag ut på gatan, ännu en gång såg jag Wachtmeister på gatan. Han gick med tre pigor efter sig, de såg inte särskilt glada ut. Det gick runt i gamla trasor som kläder. Han kollade på mig med en arg blick, jag gick runt honom och kollade i hans vänstra ficka, det låg ett gyllene halsband av guld. Jag tog det smidigt och sprang iväg, han märke mig och började jaga mig, jag såg pojken och råkade springa på honom och snubblade så han ramlade. Jag drog honom till kanten av värdshuset och gömde oss så wachtmeister inte såg oss. Han såg oss och gick långsamt mot oss, han slog mig på revbenen med en stor käpp. Han gick iväg och låtsades som ingeting.