Växthuseffekten:
Inledning:
Jag har valt att skriva om växthuseffekten, jag valde det för att jag tycker att det börjar gå över gränsen nu med glaciärsmältningar osv
Vad är växthuseffekten och växthusgaser?
Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna som finns naturligt i jordens atmosfär. Andra exempel är: Metan, Dikäveoxid, Svavelhexaflourid. Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser. Växthuseffekten är lager av luft som finns runt jorden som kallas "atmosfären". När solstrålar kommer igenom atmosfären och träffar jordytan så blir jordytan uppvärmd, en del av värmen från solstrålarna, strålar från jordytan och försvinner sedan ut i rymden dock så blir en stor del kvar i atmosfären, det är då vattenånga och koldioxid som håller kvar värmen. Gaserna fungerar ungefär som glaset i ett växthus, i ett växthus släpper glaset in ljus vilket hindrar värme från att komma ut. Därför kallas det växthuseffekten.
Om vattenånga och koldioxid inte hade funnits i atmosfären hade det varit väldigt svårt att bo på jorden, medeltemperaturen på jorden hade varit -35 celsius kallare idag. Vattenångan i atmosfären står för 80% av växthuseffekten, månniskan påverkar knappt mängden vattenånga i atmosfären och därför diskuteras nästa inte vattnets betydelse. Vi ökar däremot mängden av koldioxid, vi ökar koldioxiden genom att förbränna kol, olja, bensin, naturgas och andra fossila bränslen. Koldioxidhalten har idag ökat med cirka 30 procent sedan industraliseringen
Vad orsakas av växthuseffekter?
Värmen har ökats sedan 1800 talet, medeltemperaturen har ökat nästan engrad. Havsytans nivå har höjts minst 10 cm. Det beror bl.a på att isarna runt Nord/Sydpolen smälter, dessa förändringar beror på på våra utsläpp av koldioxid. Forskare förväntar sig att klimatet på jorden fortsätter att bli varmare om vi inte ändrar våra vanor och använder betydligt mindre fossila bränslen. Om medeltemperaturen i Sverige ökar en grad skulle vi få det lika varmt som i Tyskland idag. I andra längre skulle en temperaturökning vara allvarlig. I södra Europa skulle det orsaka torka på sommaren och sämre skördar, samt om att klimatet blir varmare så skulle vi uppleva fler katastrofer som orsakas av vindar och översvämningar.
Glaciärer utanför Antarktis och Arktis har minskat de senaste 100 åren vilket påverkar djurlivet samt att havet höjs.
havsytan har stigit med cirka 15 cm under 1900-talet
Havens yttemperatur har stigit sedan 1960-talet
Nederbörden över norra halvklotet har ökat i delar av Afrika och Asien.
Olika slags växthusgaser:
Dikväveoxid:
Dikväveoxiden är en växthusgad, dens förindustriella halt beräknas att ha varit 270 ppb(parts per billion = miljarddelar). Halten år 200 var 316 ppb vilket betyder en ökning på 17 procent. Dikväveoxiden har lång uppehållstid i atmosfären, ungefär 120 år.
Metan:
Metan(CH4) beräknas att ha varit 0,7 ppm. Dagens halt är mer än dubbelt, den ligger på cirka 1,8 ppm. Utsläppen rapporteras ha ökat med 20 procent mellan 1970 och 1990. Dock har halten i luften varit stabil sedan dess. Livslängden för metan är kort, i medeltal 10-15 år. Metan bldas naturligt vid nerbrytning av syrefria förhållanden(t ex: Syrefira bottnar i östersjön).
Fluorföreningar:
De växthusgaser jag nämnt ovan förekommer naturligt i atmosfären, det gäller dock inte fluorföreningar. Fluorföreningar är mycket långlivade och kraftfulla växthusgaser, de har också en väldigt stor uppvärmningseffekt.
Det finns tre grupper av så kallade f-gaser:
HFC som liknar CFC. Dock saknar HFC "klor" och därmed påverkar det inte ozonskiktet. HFC används också som ersättning av CFC
Svavelhexafluorid (SF6) som används i elektronisk industri.
PFC: Perfluorkarboner släpps ut vid aluminium tillverkning, det är dock också användningsbart inom elektronisk industri.
Partiklar
Partiklar i atmosfären har betydelse för strålningsbalansen. Sulfuratpartiklar reflekterar soljus och minskar mängd solenergi som når jordytan. Sulfuratpartiklar har sitt utsprång från svaveldioxid. Sulfuratpartiklar sänker medeltemperaturen med -0,5 celsius.
Metoder:
Jag har tänkt att påverka mina föräldrar att (Resa klimatbalanserat, Bo klimatbalanserat och Äta klimatbalanserat).
Kör mindre bil: En full tank bensin på 70 liter bidrar med 186 kilo CO2 (Kostnad: 24,1kr)
En full tank bensin på 50 liter bidrar med 133 kilo CO2 (Kostnad 17,3kr)
En füll tank diesel 70 liter bidrar med 208 kilo CO2 (27,0kr)
En full tank diesel 50 liter bidrar med 149 kilo CO2 (19,3kr)
Res Klimatbalanserat:
Tåg = 0,01 kg CO2/pkm
Buss = 0,06 kg CO2/pkm
Bil = 0,26 kg CO2/pkm (ensam i en bil som drar 1L/mil)
Flyg = 0,16 kg CO2/pkm
En flygresa från Göteborg till Stockholm (på en sträcka 812km) släpper ut 130 kg CO2
Göteborg - London (på en sträcka 2140km) släpper ut 342 kg CO2
Göteborg - New York (på en sträcka 6080 km) släpper ut 1946 kg CO2
Göteborg - Bangkok (på en sträcka 17180) släpper ut 2749 kg CO2
Fakta:
Åk inte bil om du endast ska åka till affären som ligger nära, cykla hellre.
Om du ska åka långt, åk hellre kollektivt istället för att ta din bil som släpper ut massor av koldioxid och andra gaser.
Välj rätt bränsle
Res tillsammans
Flyg bara när du måste
Om du tar färjan, välj rätt båt
Bo klimatbalanserat:
Total elenergianvädning släpper ut 1200 kilo CO2
Uppvärmning, genomsnittslägennhet, 6500 kWh per år släpper ut 650 kilo CO2
Hushållsel, genomsnittslägenhet (ink tvätt), 3000 kWh per år släpper ut 300 kilo
Varmvatten genomsnittslägenhet, 2500 kWh per år (250 kilo CO2)
Total elenergianvändning, normalvilla med direktverkande el, 25000 kWh per år (2500 kilo CO2)
Uppvärmning, normalvilla direktverkande el, 15000 kWh per år (1500 kilo CO2)
Hushållet, normalvilla, 5000 kWh per år (500 kilo CO2)
Varmvatten, normalvilla, 5000 kWh per år (500 kilo CO2)
Fakta:
Samla regnvatten för att vattna med
diska inte i rinnande vatten
diska med full maskin och inte med bara lite i maskinen
ta en snabb dusch istället för ett långt bad
tvätta inte bilen hemma, det går åt riktigt mycket vatten samt att man riskerar att rengöringsmedel trängs ner till vattenbärande lager. Åk hellre till en riktigt biltvätt, där samlas smutsigt vatten upp, och det renas samt att det återanvänds!
Ät klimatbalanserat
Mat för en person i en vecka släpper ut 38 kilo CO2
Mat för en person i en månad 167 kilo CO2
Mat för en person i ett år 2000 kilo CO2
Mat för ett hushåll i en vecka 154 kilo CO2
Mat för ett hushåll i en månad 667 kilo CO2
Mat för ett hushåll i ett år 8000 CO2
Mat för 1000 kr 126 kilo CO2
Vad är klimatbra mat?
Generellt gäller:
Närproducerat är oftast bra
Att äta efter säsong är bra
Vegetariska produkter är mindre klimatbelastande än animaliska
Guide till Klimatsmart ätande:
Ät gärna (helst närodlat)
*Potatisärtor
*Bönorsäsongsanpassade grönsaker (T.ex rotfrukter och vitkål på vintern tomater, salladsgrönt på sommaren)
*Närodlad frukt och bär under säsong
*Fisk från hållbara bestånd - T.ex Hoki, Kravmärkt lax
*Kyckling
*Griskött, lamm, vilt
*Matvete, matkorn, pasta, bulgur
*Mjölkprodukter
Undvik:
*Nötkött från områden som tillämpar långa uppfödningstider t.ex Latinamerika och Irland
*Rödlistade fiskarter - t.ex. rödspätta, bergtunga.
*Ris Frukt och grönsaker som transporterats med flyg
Undvik att slänga maten.
http://www.miljoborsen.se/gpage21.html - Jag valde den här källan för den verkade ha trovärdig och intressant
http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53 - Gleerups är en trovärdig källa då den är skriven av professionella
http://www.norrtalje.se/Bygga-bo-och-miljo/Vatten-och-avlopp/Enskilt-dricksvatten/Spara-pa-vattnet---nagra-anvandbara-tips2/ - Denna källa gav bra tips om hur man sparar på vattnet
http://www.ne.se/enkel/v%C3%A4xthuseffekten - NE är också en bra källa då den är skriven av pålitligt folk
http://www.ne.se/enkel/klimatf%C3%B6r%C3%A4ndring?i_h_word=v%C3%A4xthusgaser - Samma som ovanstående ^
http://www.utslappsratt.se/vaxthuseffekten-okas-av-manniskor/ - Gav bra information om växthuseffekten
http://www.klimatbalans.se - Hela sidan var jätte bra och gav bra information, allting verkade också pålitligt
Jag valde dessa källor för att jag tyckte att de hade bra innehåll och det var trovärdigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar